Vad händer på Watterys testbänk? Så tar vi reda på om laddaren fortfarande fungerar om 10 år

Test: Zaptec Pro och go-e PRO

Även om Wattery inte säljer laddare testar vi dem, så att du som kund kan fatta välgrundade beslut. Vi publicerar en lista över testade laddare på sidan latausinfo.fi (på finska).

I den här artikeln beskriver vi våra testmetoder, så att du får en bild av allt vad en laddare får gå igenom på vår testbänk. Syftet är inte att favorisera någon viss tillverkare eller modell. Alla laddare på vår lista har framgångsrikt genomgått liknande tester enligt den testmetod som användes vid tidpunkten. De här laddarna valdes eftersom de råkade anlända till vår testbänk när artikeln skrevs. Båda klarade testet och stöds nu officiellt av Wattery-systemet.

Vad tittar vi på?

När en laddare kommer till testbänken granskar vi många olika saker. Det viktigaste är förstås OCPP-implementeringen och hur väl laddaren passar för vår lastbalansering. Vi granskar också hur laddaren installeras, det allmänna kvalitetsintrycket (i den mån det går att bedöma visuellt) samt hur mycket nätverkstrafik den genererar och vart trafiken går. I idealfallet skickar laddaren endast OCPP-meddelanden till den angivna OCPP-adressen, men tillverkarna har ofta egna molntjänster i bakgrunden som laddaren kommunicerar med.

Bedömningsgrunder

Traditionellt har vi bedömt laddare mycket binärt: lämplig eller olämplig. När det gäller öppenhet är frågan dock inte binär, utan mer nyanserad. Därför har vi beslutat att ge laddarna ett öppenhetsbetyg på skalan ★☆☆ / ★★☆ / ★★★. Utan en direkt OCPP-anslutning från laddaren till servern kan en laddare inte få ens en stjärna.

En stjärna delas ut för vart och ett av följande kriterier:

Kritik mot öppenheten betyder inte att en laddare är dålig. Vi vill däremot visa hur olika tillverkare ser på laddmarknaden och dess öppenhet. Vi vill ge dig den informationen!

Vilket språk talar laddaren – och förstår vi varandra?

Utgångspunkten är att laddare kommunicerar via OCPP-protokollet, i regel version 1.6. Personer från Åbo och Savolax kan ändå ha lite olika uppfattningar om hur vissa ord ska uttalas – och detsamma gäller laddare. Standarden definierar strukturen noggrant, men vissa meddelanden är till exempel valfria. Därför måste vi kontrollera vilka meddelanden laddaren skickar och kan ta emot, hur snabbt den reagerar på meddelanden och så vidare. För Wattery är meddelandena för lastbalansering de viktigaste. Vi kontrollerar också signalen som går från laddaren till ”bilen” – i vårt fall en testare med oscilloskop. På så sätt vet vi att bilen faktiskt får den signal som laddaren uppger att den skickar. När vi instruerar laddaren att sänka laddströmmen till 10 ampere ser vi enkelt och snabbt hur den vidarebefordrar kommandot. OCPP-testningen är vårt viktigaste och mest omfattande test, och den visar också vilka undantag som behövs.

Enligt OCPP-standarden behöver en laddare inte följa meddelanden om lastbalansering för att få kallas en ”OCPP-laddare”, eftersom dessa meddelanden är valfria. Ur vårt öppenhetsperspektiv är stöd för lastbalanseringsmeddelanden däremot ett krav. Om laddaren inte tar emot sådana meddelanden blir kunden i praktiken bunden till tillverkarens egen lastbalansering och därmed inlåst i tillverkarens utrustningsekosystem.

Vi kopplar loss från molnet

Några ord om tillverkarnas molnlösningar

En sak vill vi klargöra direkt: vi har inget emot tillverkarnas molntjänster. Tvärtom är de ofta nyttiga av många skäl. Tillverkaren får direkt insyn i hur laddaren fungerar, kan fjärruppdatera laddstationer (vilket visserligen också kan göras via OCPP) och kan erbjuda support även när laddarna är anslutna till en tredjeparts backend-system. Särskilt under garantitiden är detta ett mycket bra tillägg. Båda enheterna i det här testet har en egen molntjänst som laddaren ansluter till. För laddare är detta en funktion, inte ett fel.

När det gäller programuppdateringar för laddutrustning önskar vi att tillverkarna publicerade uppdateringarna så att tredje parter, som Wattery, kan uppdatera programvaran utan att tillverkaren behöver ingripa. Vi uppdaterar fortlöpande de laddare för vilka uppdateringsfilerna har publicerats.

På vår testbänk ställer vi frågan: ”Är jag bunden till tillverkaren?” Med andra ord: är tillverkarens molntjänst nödvändig för att laddaren ska fungera?

• En molntjänst som skapar mervärde är bra.
• En molntjänst som låser in dig är dålig.

Den första är en funktion som det till och med kan vara värt att betala för. Den andra är en begränsning som bör undvikas.

I våra tester har vi tillgång till en tidsmaskin. Vi hoppar tio år framåt i tiden, till en tidpunkt då tillverkarens moln inte längre är tillgängligt. Vi plockar fram en gammal laddare ur skåpet och ansluter den till internet. Testet simuleras genom att vi blockerar laddarens anslutningar till allt utom vår egen server. Alla anslutningar till tillverkarens moln bryts, varefter enheten testas på samma sätt igen. I vissa fall kan till exempel anrop till en extern tidsserver godkännas, förutsatt att de vid behov kan ersättas lokalt. Det viktigaste är att se om laddaren fungerar normalt även utan kontakt med tillverkaren: startar den, autentiserar den sig, laddar den och så vidare? Allt som fungerar 2026 ska också fungera 2036.

Vi övervakar nätverkstrafiken kontinuerligt för att se vart laddaren försöker ansluta. Alla paket i det lokala nätverket och alla utgående paket registreras när laddaren startar och under laddning. Vi granskar vilka anslutningar som är nödvändiga och vilka som kan blockeras. Metoden är inte heltäckande, eftersom vi inte kan analysera vilken trafik som går via mobilnätet om laddaren har ett SIM-kort från tillverkaren.

Test: Zaptec Pro

Laddarna från den norska tillverkaren Zaptec har fått ett starkt fotfäste på marknaden. Det beror på flera saker: högkvalitativa produkter, ett bra supportnätverk och enkel driftsättning. Wattery har inte haft stöd för enheterna förrän nu, då laddarna genom en programuppdatering fick möjlighet till direkt OCPP-anslutning. Det innebär att enheten nu kan ansluta direkt till Wattery utan Zaptecs mellanliggande server. Programuppdateringen finns för nyare Zaptec Pro-laddare, men kontrollera ditt serienummer på Zaptecs webbplats innan du uppdaterar. Den direkta OCPP-anslutningen möjliggör allt det som vi på Wattery länge har talat om. Även Zaptec har länge sagt att funktionen var på väg – och nu är den här!

Zaptecs OCPP-implementering är mycket välgjord. Laddaren följer meddelandena som den ska, och tillverkarens dokumentation underlättar operatörens arbete avsevärt.

Zaptec Pro tas i drift via Zaptecs portal. Det är ett enkelt och snabbt sätt att driftsätta laddare, men det medför en utmaning. För att använda OCPP 1.6J på boxnivå, det vill säga en direkt OCPP-anslutning, krävs tillstånd från Zaptec. En hemmafixare kan alltså inte aktivera funktionen själv, utan måste be Zaptec om tillstånd. På vilka grunder Zaptec beviljar tillståndet i dag – och framför allt i framtiden – återstår att se, men Wattery har tillståndet i dag. Om man i stället vill använda operatör X måste man kontrollera att X har de tillstånd som krävs. Funktionen kostar inget i dag, och inget tyder på att den kommer att kosta i framtiden, men risken finns. Om Zaptec begränsar rättigheterna till vissa ”godkända” operatörer sluts enhetsbeståndet återigen. Enheter som redan har flyttats bort från tillverkarens moln kan inte tvingas tillbaka om molnanslutningarna har brutits, men då går det inte heller att lägga till nya enheter. Därför är vårt ”tidsmaskinstest” oerhört viktigt. Den nativa OCPP-anslutningen är alltså värd att slå på genast, inte om tio år.

När det gäller Zaptecs moln ansluter laddaren kontinuerligt till den egna molntjänsten. En stor del av den löpande trafiken går till tillverkarens moln. I testfallet handlade det inte om en programuppdatering, utan om normal trafik och diagnostikdata som skickades till Zaptec. Detta kan inte stängas av, men med exempelvis en brandvägg går det att begränsa laddarens åtkomst och stoppa meddelandena. Som vi har konstaterat flera gånger fungerar laddaren även utan denna anslutning. Eftersom Zaptecs moln ger ett mervärde finns det dock inget krav på att bryta anslutningen.

Pro-modellen har också ett inbyggt SIM-kort. Det har varit ett bra försäljningsargument, men ”gratis” och ”livslångt” brukar inte passa särskilt bra i samma mening – framför allt inte om anslutningen till tillverkarens moln har brutits. Därför rekommenderar vi alltid att man bygger ett lokalt nätverk för laddarna via Wi-Fi.

Zaptecs utförande visar att det handlar om en tung aktör som med sin produkt kan berätta en övertygande historia om kvalitet. Den här imponerande laddaren har blivit mycket populär, och inte utan anledning. Vår enda anmärkning gäller Zaptecs tillståndsförfarande. Därför drar vi av en stjärna.

Test: go-e Charger PRO

För öppenhetens skull ska det sägas att den testade enheten var en go-e Charger CORE, som saknar MID-godkännande. Enhetens övriga funktioner är dock identiska med go-e Charger PRO, så vi fortsätter att tala om PRO-modellen.

Den österrikiska tillverkaren go-e är känd för sin Gemini-serie, som länge har varit en av de mest sålda hemmaladdarna på marknaden. Gemini har dock saknat en MID-mätare, vilket har gjort laddaren olämplig i Finland när laddningen ska faktureras, till exempel i bostadsrättsföreningar och på arbetsplatser. go-e:s filosofi har alltid varit öppen tillgång till spjutspetsteknik, och laddarna har därför haft gränssnitt till olika system. Samma filosofi fortsätter i modellerna Charger PRO och CORE. Ur installatörens perspektiv är de nya PRO och CORE samma välbekanta och pålitliga laddare, fast förbättrade och i ny kostym.

Även OCPP-gränssnittet i go-e PRO är mycket väl implementerat. Alla funktionstester godkändes. Vissa meddelanden uppvisade inkonsekvenser: vid start skickade laddaren flera BootNotification-meddelanden. Dessutom går det inte att begära ett MeterValues-värde separat, så vi läser av mätaren med fasta intervall. Inget av detta påverkar laddning eller fakturering. Det är också sådant som vanligtvis rättas till genom programuppdateringar.

Det område där go-e verkligen utmärker sig är öppenheten. Laddaren skickade inga data någon annanstans än till den OCPP-server som den var ansluten till: inget till tillverkarens moln och ingen telemetri i bakgrunden. Det enda som skickades ut var en ping för att kontrollera internetanslutningen. När anslutningarna bröts startade laddaren, autentiserade sig och laddade som vanligt.

Du kan slå på och av olika gränssnitt, och allt är noggrant dokumenterat offentligt på GitHub. Du kan styra laddaren precis som du vill, till exempel med Wattery :-).

En sak bör beaktas redan under planeringen – eller, mer realistiskt, vid driftsättningen: go-e-laddaren genererade livlig trafik i det lokala nätverket. Laddaren meddelar kontinuerligt sin närvaro i nätverket genom att skicka multicast-meddelanden ungefär två gånger per sekund, även när den inte gör någonting. Dessa meddelanden utgör 89 % av laddarens totala nätverkstrafik, och den totala trafiken i det lokala nätverket är ungefär tio gånger större än för Zaptec Pro. Det behöver inte vara ett problem, eftersom det rör sig om en liten datamängd, men meddelandena måste hanteras av varje enhet i nätverket. Vi frågade go-e om detta. Enligt företaget är beteendet avsiktligt och orsakar inga problem ens på platser med flera enheter. Det är ändå värt att notera.

Vi rekommenderar att laddarna separeras från det interna nätverket med ett VLAN. Det hanterar också det faktum att det lokala gränssnittet som standard saknar lösenord.

go-e Charger är laddaren för dig som värdesätter öppenhet. go-e säljer en laddare som du verkligen äger och får göra vad du vill med. Som förespråkare för öppenhet är det ett nöje för oss att bedöma sådana enheter.

Slutsats

I den här artikeln har vi testat laddare från två tillverkare och beskrivit våra metoder, så att du vet vad som händer bakom kulisserna. Kritiken och berömmet speglar dagens situation för dessa laddare. Läget kan dock förändras genom nya programuppdateringar.

Vi har inte tagit ställning till enheternas eltekniska egenskaper; dessa måste alltid bedömas för varje enskild installation. Det gäller till exempel enhetens skydd, möjligheten till vidarekoppling och internetanslutningar. Testperioden tar inte heller hänsyn till enheternas felbenägenhet, såsom problem med kabellåsning, mätarfel eller anslutningsproblem.